Tore Herlin

Bild på Tore Herlin

Tidigt seglingsintresse

Som pojke hade Tore Herlin tillgång till en liten norrlandssnipa, som han flitigt använde i Stockholms skärgård om somrarna. Han började med att ro snipan tll någon holme i lovart och så länsade han hem med hjälp av en enruska. Aptiten växte och snipan blev försedd med mast, fock och spri och så barlastade han den med stora, flata stenar och så hade han en seglande farkost. Men en ganska farlig båt kan man förstå. Det gällde att inte kränga den för hårt.Senare övertalade Tore sina föräldrar att skaffa en blekingseka, säkert en prestation eftersom familjen inte var intresserad av segling. Fadern ansåg att det antingen blåste för mycket eller för litet, och i bägge fallen får man ta till granseglen, dvs årorna. Men för Tore låg det en utmaning i detta "för mycket" och "för litet". Det gällde att besegra bäggedera. Eftersom han inte tyckte att blekingsekan hade tillräckligt goda kryssningsegenskaper, konstruerade han efter några år en moderniserad blekingseka, Pejla, den första båt han lät bygga åt sig själv.

Sjöduglighet, snabbhet, beboelighet

Tre faktorer måste avvägas sinsemellan när det gäller båtkonstruktion - sjöduglighet, snabbhet och utrymme ombord (beboelighet). Prioriterar man det ena, påverkas alltid de andra faktorerna. Alltför stor sjöduglighet gör båten klumpig och långsam. Bara snabbhet gör kanske båten varken sjöduglig eller beboelig, och väl tilltaget utrymme gör båten föga sjöduglig och långsam. För Tore Herlin måste en lämplig avvägning göras i förhållande till användningsområdet, och det är här som de intressanta svårigheterna är förborgade.

Skeppsbyggare / mariningenjör / marindirektör

Bland marina fartyg av Herlin-konstruktion finns t ex motortorpedbåtar, minsvepare, landskapsjagarna och statsisbrytaren Thule. Övningsfartygen, skonarna Gladan och Falken hör också hit, kända bl a genom de goda placeringar som åstadkommits i Tall Ship's Race. En oruffad variant av Minimum I byggdes också som övningsbåt i marinen.

Yachtkonstruktör

Tore Herlins karriär som yachtkonstruktör började genom deltagande i två konstruktionstävlingar, 1904 och 1906, en engelsk och en belgisk. Han fick första pris i bägge, och det ledde till de första beställningarna. Han var verksam som yachtkonstruktör ända fram till sin död 1967.

I hans omfattande ritningsproduktion finns de flesta typer av fritidsbåtar. Han ritade många båtar inspirerade av blekinsekan och kostern i moderniserad form, men här finns också skärgårdskryssare (av vilka fyra vunnit skärgårdskryssarpokalen), småbåtar, jollar, roddbåtar, trålare, motorbåtar och motorseglare m.m.

Grundare av Svenska Kryssarklubben

Tillsammans med några andra entusiaster grundade Tore Herlin 1923 Svenska Kryssarklubben, en förening för "turist- och långfärdssegling". Han var aktiv i föreningen hela sitt liv, var bl a ordförande och hedersordförande och gjorde stora insatser som pådrivare för sundare långfärdsbåtar.

Mätningsregler

Tore Herlin arbetade i början på 1920-talet ut SXK:s mätningsregel. Denna blev senare grundläggande för Östersjöregeln, resultatet av ett arbete inom KSSS av Tore Herlin och Sten Velander. Också denna regel omarbetade han, nu tillsammans med Arvid Laurin till Svenska Havskryssarregeln, SHR.

Herlins målsättning när det gäller mätningsreglerna gällde att bidra till sunda tendenser i båtutvecklingen.Bibliografi

Herlin, C.T.: Herlinbåtar : Herlin Yachts, Tre Tryckare 1967

Samt utvidgad ny upplaga Du kan beställa här.

Se presentationen av boken på Herlin-sällskapets web.

Herlin, Sonja: Tore Herlin, skeppsbyggare och båtkonstruktör, i Aktuellt från föreningen Marinmusei vänner i Karlskrona 1978.